<3

Sist jag skrev var i torsdags. Och wow 3 personer har läst min blogg. Jag skriver egentligen inte för att någon ska läsa mest är det som en dagbok för mig. Enda nackdelen är att man inte kan skriva allt som man egentligen vill. Allra helst när det gäller jobbet bl.a. Där får man verkligen tänka sig för vad man skriver.

I torsdagskväll var det ridning. Jag fick Parma och hon var faktiskt jättebra klev in på en tredje plats på min favoritlista efter Haily och Frolic. Henne vill jag rida fler gånger. Annelie fick Ägrim. Hon rider honom så bra i dressyr.Jag tycker han är underbar i hoppning. Det vore en bra häst för Annelie i KM fälttävlan. Tror hon skulle placera sig bra med honom.

Fredagen hände inte så mycket. Förutom att jag på morgonen kom ihop mig med en gubbe som tyckte jag skulle plocka upp hundbajs där jag tyckte att det var skog och jag slapp göra det. Sen var det en massa idioter till kunder på jobbet trodde nästan det var fullmåne. Jag kan faktiskt inte förstå vissa kunder. Skulle själv aldrig gå tillbaka till en affär:

1. Utan kvitto.
2. Utan förpackning.
3. Om det gått längre tid än returrätt.
4, Varor under 50 kr.
5. Om jag öppnat varan.
6. Om jag själv haft sönder den.


I dag lördag så åkte jag och Helene till stallet för att se Annelie rida dressyr. När vi kom dit så var Susanne, Christoffer och Alexander (Christoffers brorsa) också där. Annelie skulle ha Frolic men hon var halt. Så Annelie fick byta till Arnica i stället. Det såg jättebra ut. Och tror hon kom på en 4:e plats. Känner mig som en stolt förälder, Annelie rider faktiskt väldigt bra. Tycker hon är jätteduktig. Träffade underbara söta Cattis i stallet. Vi som jobbade ihop i cafeterian förut. Primo och Frasse fick hälsa på hennes tre små hundar. Sen när jag skulle skjutsa hem Helene så var söderleden avstängd så vi hamnade i världens kö.

Så idag har jag träffat alla mina tre underbara döttrar. Jag känner mig så stolt över er. Ni betyder allt för mig. Jag känner mig så stolt över att det gått bra för er här i livet. Och om fyra månader kommer mitt barnbarn. En fantastisk känsla. Utan er, min pappa och bror och mina djur skulle inte livet vara någonting. Ni är mitt allt. Den enda önskan hade varit att min mamma hade fått vara med. Tyvärr så rycktes hon bort allt för tidigt. Det har varit ett tufft liv att växa upp utan sin mor. Men hoppas hon sitter på ett moln däruppe och blickar ner över oss. En dag kanske vi möts igen.

I dag är det 3 veckor och 3 dagar tills vi åker till andra sidan jordklotet. Har verkligen nedräkning det är nära nu. Längtar så till väremen.



Nice




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0