Duktiga Marley!

Att min lilla vildkatt Marley skulle bli så snäll är helt otroligt. Alla som säger att det inte går att få vilda katter tama har fel. Kan hålla med om att det tar tid men det går. Har nu haft Marley i lite drygt fyra år. Efter att ha fångats i fälla och inte kunnat röra vid. Till att man nu kan hålla fast honom och stoppa ner tabletter i halsen och ge örondroppar utan att han klöser. Han var ju även jätteduktig hos veterinären med sprutor allt. Han har nu ätit medicin i fyra dagar, tre dagar kvar. Så hoppas jag att han är frisk igen. Även att Lill-katten blir fri från sin öronsvamp så att det inte blir som på Micro att det inte går att göra nånting åt. Micro vekar acceptera mer och mer att han bor hos morfar. Han har sovit där varje natt sen han kom hem från landet. Har bara varit här och tiggt mat några gånger. Verkar inte heller som han har kissat inne överallt hos morfar som han gjorde här hemma. Tror det beror på att han inte trivdes med så många andra katter. Han verkar vara en enmans katt. Med Affe var det precis tvärt om. Han trivdes inte ensam hos Annelie utan kissade öveallt, här har han aldrig gjort det. Tänk vad olika det kan vara.

Nu på morgonen har jag kokat rabarbersylt eftersom jag för några dagar sedan upptäckte att det växt upp nya rabarber i rabatten. Trodde dom bara kom på sommaren.

Snart bär det av ut med hundarna och sen till jobbet. Hundarna är nu portade från alla rum utom vardagsrummet och köket, eftersom Primo inte kan ge fan i att tugga sönder allting. Har t.o.m fått satt barnsäkerhetsspärrar på vissa skåp i köket.

I natt ska i alla fall Susanne kom hemma om dom inte har försvunnit där i Bulgarien.  Känns bra, och snart ska hon börja jobba också, det är bra fast det blir mer pysslande med att få hundarna att fungera, men det går nog. Jag, brorsan, Susanne, Annelie och Helene får hjälpas åt, som tur är pluggar Helene så hon kan ju göra det här eller så lämnar jag hundarna hos henne eftersom hon bor precis bredvid jobbet.

"En chef är en peson som kan se allting från två håll: sitt eget och fel håll."     Okänd

Valvaka!!!

Så har helgen gått och jag har jobbat. Eftersom jag fått världens sämsta schema så ska jag jobba nästa helg också, vilket suger. Kommer ev inte att kunna jobba på lördag. Ska ju även jobba julafton fast jag jobbade i midsommras. Vilket suger det med. Julafton är ta mig fan den sämsta dagen på hela året att jobba. Jag är så traditionsbunden att jag hatar att jobba då. Jag vill vara hemma och fira jul med min gamla pappa, brorsa och mina barn.

Jag kämpar med medicineringen av Marley och Lill-katten. I dag var Helene här och hjälpte mig. Var och hälsade på morfar. Hundarna har varit hos brorsan hela helgen men är nu tillbaka. I morse var jag och röstade innan jag åkte till jobbet. Jag röstade på Folkpartiet. Har länge velat mellan moderaterna, folkpartiet, centern och sverige demokraterna. Men eftersom jag har blivit folkpartist i dom flesta undersökningar jag gjort på nätet. I en blev jag sverige demokrat. Så blev det att jag röstade på Folkpartiet.

Susanne är fortfarande på Sunny Beach och har det säkert jättebra. Men vi missade att gå tillsammans och rösta första gången hon fick rösta. Lite tråkigt eftersom jag gjort det med både Helene och Annelie. Så nu blir det att kolla valvakan hela kvällen och natten så man får se hur det går. Om man ska gråta eller vara glad i morgon.

Micro han går mellan två hem just nu. Har i alla fall sovit alla nätter hemma hos morfar sedan han kom hem från landet. Men kommer ner en sväng varje dag och kommer in och äter här i varje fall. Vi får väl se hur det går när det blir kallare och kallare och vintern kommer. Om han kommer stanna hos morfar.

Nästa vecka jobbar jag sent och det är skönt för det är bättre för hundarna. Och så slipper man plocka varor på morgonen. Det är lugnare att jobba kväll. Det ända tråkiga är att Maria ska vara med i projektet och bara jobba tidigt så man kommer inte jobba med henne. Maria är världens bästa jobbarkompis, som har stöttat mig när jag mått dåligt på jobbet på sista tiden. Hon är bara bäst. Utan henne hade jag inte orkat.

"Visst måste man tro på turen. Hur skulle man annars förklara sina kollegors framgångar."   Jean Cocteau

Kände att jag måste skriva

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Beror dels på att jag mått så dåligt på jobbet. Har mest gråtit bara jag tänkt på jobbet. Har sett mig totalt degraderad och ignorerad på det mesta i mitt liv just nu. Nu börjar det i alla fall kännas som det kommer bli en vändning på jobbet, men vi får se.

Ridklubben suger just nu, ska ha min tävling jag är ansvarig för. Sen till årsmötet är det finito, inget mer engagemang där. Klubben för inbördes beundran får fortsätta utan mig.

Hemma verkar det i alla fall som Susanne och jag har kommit närmare varandra. Hon är i alla fall på Sunny beach i Bulgarien just nu och kommer hem på tisdag.

Men nu till mina djur:

Primo som verkar lida av ADHD eller damp eller nåt. Typ tuggar sönder hela mitt hem. Har fått köpt barnsäkerhetsspärrar till skåpen, måste låsa dom flesta rummen. Köpt massor av tuggben, leksaker mm.

Frasse, skaffade Primo som kompis till honom för att han inte skulle känna sig ensam. Ser mera livrädd ut och vill inte bli lämnad ensam med Primo. Tycker han är skitjobbig.

Mini, katten det inga problem med.

Micro har flyttat hem till morfar, men kommer hem hit ibland i alla fall. Trivs inte här med dom andra katterna utan kissar ner överallt. Lider av kronisk öronsvamp sen 5-6 år tillbaka.

Lill-katten har blivit smittad av Micro och varit till veterinären och fått både öron och ögondroppar som han ska ha i en vecka, Hoppas han blir bra efter det. Samt rengöras i öronen med rengöringsmedel.

Marley har gjort illa örat. Har varit hos veterinären och fått bli nedsövd och fått sprutor. Ska nu medicineras med kapslar 2 gånger om dagen, tabletter 1 gång om dagen och örondroppar. Samt rengöras i öronen. Med tanke på att han har varit vildkatt och inte är speciellt lätthanterlig är detta inte lätt. Medicinerna skulle krossas och ges i maten. Har provat med allt och han tvärvägrar äta. Försökte t.o.m med räkor men det gick inte. Slutade med tvångströja och nerkört i halsen efter x antal gångers utspottande. Kapslarna löstes upp och pulvret båstes ut.

Affe är som vanligt full av överskottsenergi och tigger skinka så fort man öppnar kylskåpet.

Marsvinet ligger död i frysen och väntar på begravning.

Eryxo som blev begravd i midsommras blev uppgrävd av grävlingen efter 2 månader, vilket känns fruktansvärt.

I bland undrar jag vad mitt liv går ut på. Just nu känns det jävligt tufft. Och på söndag ska man rösta för Sveriges framtid. Hur fan blir min egen framtid, jag bara undrar.



Mina galna hundar



Lillkatten och Micro



Affe och Mini



Marley



Dutchess och Eryxo R.I.P


Ytterligare en vecka har gått igen

Så var det måndag och jag känner mig så deppig. Ingenting känns bra, jobbet, hemmet, mm. Det känns just nu som allt går emot mig. Kan inte skriva nåt här, men allting känns så jävla orättvist. Varför ska man känna så här. Vet inte vad jag ska göra, tårarna står ända upp i ögonen och svider. Känns som jag bara vill gråta. Orkar inte skriva något mer, ligger lågt så länge det känns skit, hoppas det vänder snart.

RSS 2.0