Över en månad har gått
sen jag skrev sist. Mycket har hänt. Marley är i alla fall frisk. Lill-katen fick tillbaka sin öronsvamp. Så han fick komma tillbaka till veterinären och då fick även Micro komma dit. Lill-katten fick nya örondroppar och hittills verkar det ha fungerat. Men med Micro var det sämre. Han är ganska dålig, dom tog blodprover som visade att han hade giftstruma. Nu har han ätit medicin i en vecka och ska äta i två veckor till morgon och kväll sen ska han tillbaka till veterinären och se om medicineringen hjälper. Gör den det får han gå på medicin resten av livet och då kanske specialfoder och se om det går o medicinera hans kroniska öronsvamp. Annars är det kört för hans del och då blir det katthimlen. Numera bor han ju hos morfar och det går bra dom trivs med varandra.
Själv så ramlade jag för en vecka sedan. Innan ridningen och landade på hjälmen, antingen har jag fått en spricka i nåt revbenen eller så skadat någonting annat. Kunde inte rida och har fortfarande rejält ont. Red dock igår för det var hoppning men kändes inget vidare. Jag hoppade Gaspers han var jättebra och Annelie fick hoppa min lilla knubbis Haily.
Har även varit på landet och begravt marsvinet och på söndag ska vi åka ut igen och stänga igen för vintern. Jag, morfar, Helene och Calle ska åka dit ut.
Susanne träffade en kille när hon var i Sunny beach, han verkar jättetrevlig ända nackdelen är att han är allergisk mot djur inget vidare i vår familj. Komma hem till mig är rena döden för allergiker. Men det blir nog bra. Han är på Teneriffa och praktiserar i 3 månader. Och Susanne har fått jobb i 3 månader, så det känns skönt. Lite jobbigare med hundarna.
Primo är typ lika jobbig som vanligt. Hoppas han lugnar ner sig snart. Frasse ser som vanligt bara trött och tycker att Primo är skitjobbig. Dessutom har Primos pappa dött, så nu kanske han ska på utställningar och ev bli pappa.
På jobbet är det så jäkla stökigt och jättejobbigt. Jag ska i alla fall få han om byggavdelningen och den försöker jag redan nu att hålla ordning på. Den ska varai toppskick och inte en enda jävla grej ska ligga fel. Dom ska minsann få se att jag gör ett så jäkla bra jobb.
Nu har det gått 3 månader och det är 16 månader kvar till vår resa till Karibien. Det ska bli jättekul att få åka med alla mina tre barn den gång. Vi ska ha det så underbart och varmt o skönt. Just nu känns det som en evighet dit, men jag vet att tiden går fort och sen så är man där. Det gjorde det förra gången Helene och jag skulle åka. Då bokade vi lika långt i förväg och nu är det 8 månader sen vi åkte. Men minnet finns kvar och det känns så otroligt att jag har varit i Panama och sett kanalen, Colombia, Aruba, Curacao, New York. Varit uppe i Empire state building, sett frihetsgudinnan, Ground zero, Central park. Det är nästan som en dröm, har jag verkligen varit där. Kan inte fatta att det är sant.
Har även varit på date på Drottningholm. Väntar på att det ska bli en fortsättning. Hoppas vi kommer ses igen. Känner att det snart är dags att träffa någon, vill inte vara ensam resten av livet. Vill träffa någon som har samma intressen som jag, som man kan ha kul med.
Nu kommer jag inte på något mer som har hänt, men det har det säket minst tusen saker. Men nu får det bli sängen och hoppas att mitt onda försvinner. Jo jag var hos tandläkaren i dag, hade inga hål, men ska laga den trasiga tanden som gick sönder redan i midsomras.
Tjingeling allihopa får se om det tar lika lång tid tills nästa gång jag orkar skriva.
Själv så ramlade jag för en vecka sedan. Innan ridningen och landade på hjälmen, antingen har jag fått en spricka i nåt revbenen eller så skadat någonting annat. Kunde inte rida och har fortfarande rejält ont. Red dock igår för det var hoppning men kändes inget vidare. Jag hoppade Gaspers han var jättebra och Annelie fick hoppa min lilla knubbis Haily.
Har även varit på landet och begravt marsvinet och på söndag ska vi åka ut igen och stänga igen för vintern. Jag, morfar, Helene och Calle ska åka dit ut.
Susanne träffade en kille när hon var i Sunny beach, han verkar jättetrevlig ända nackdelen är att han är allergisk mot djur inget vidare i vår familj. Komma hem till mig är rena döden för allergiker. Men det blir nog bra. Han är på Teneriffa och praktiserar i 3 månader. Och Susanne har fått jobb i 3 månader, så det känns skönt. Lite jobbigare med hundarna.
Primo är typ lika jobbig som vanligt. Hoppas han lugnar ner sig snart. Frasse ser som vanligt bara trött och tycker att Primo är skitjobbig. Dessutom har Primos pappa dött, så nu kanske han ska på utställningar och ev bli pappa.
På jobbet är det så jäkla stökigt och jättejobbigt. Jag ska i alla fall få han om byggavdelningen och den försöker jag redan nu att hålla ordning på. Den ska varai toppskick och inte en enda jävla grej ska ligga fel. Dom ska minsann få se att jag gör ett så jäkla bra jobb.
Nu har det gått 3 månader och det är 16 månader kvar till vår resa till Karibien. Det ska bli jättekul att få åka med alla mina tre barn den gång. Vi ska ha det så underbart och varmt o skönt. Just nu känns det som en evighet dit, men jag vet att tiden går fort och sen så är man där. Det gjorde det förra gången Helene och jag skulle åka. Då bokade vi lika långt i förväg och nu är det 8 månader sen vi åkte. Men minnet finns kvar och det känns så otroligt att jag har varit i Panama och sett kanalen, Colombia, Aruba, Curacao, New York. Varit uppe i Empire state building, sett frihetsgudinnan, Ground zero, Central park. Det är nästan som en dröm, har jag verkligen varit där. Kan inte fatta att det är sant.
Har även varit på date på Drottningholm. Väntar på att det ska bli en fortsättning. Hoppas vi kommer ses igen. Känner att det snart är dags att träffa någon, vill inte vara ensam resten av livet. Vill träffa någon som har samma intressen som jag, som man kan ha kul med.
Nu kommer jag inte på något mer som har hänt, men det har det säket minst tusen saker. Men nu får det bli sängen och hoppas att mitt onda försvinner. Jo jag var hos tandläkaren i dag, hade inga hål, men ska laga den trasiga tanden som gick sönder redan i midsomras.
Tjingeling allihopa får se om det tar lika lång tid tills nästa gång jag orkar skriva.
